Pjuuuuuu! Jag har nu kommit in i vecka 35 och har så mycket förvärkar att jag trodde bebis ville ut igår. Falskt alarm, bara att åka hem med värkar o keep on Living. Med Emilia hade jag inte en enda förvärk.
Så det är verkligen lågvarv här hemma nu, och jag lindrar mitt dåliga samvete gentemot min dottra med att tänka att man får otrolig fantasi utav att ha lite tråkigt. Och så hoppas jag en smula på att bebis gärna vill titta ut lite tidigare. Men det är mycket märkligt hur man alltid brottas med detta samvete, och har jag inte dåligt samvete så får jag dåligt samvete över att jag inte har det...
Måste bli snällare mot mig själv.
Åh vad vi längtar efter denna lilla människa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar