Julen i fastforward!

LUUUGNA allihopa ingen unge har ploppat ut än, med tanke på all julmat jag har proppat i mig så borde det inte finnas så mycket plats för bebis. Men det verkar som bebis trivs bra därinne så vi får hoppas h*n vill stanna tills efter nyår.

Annars började julafton mindre bra. Det hade ju varit storm hela natten så snövallarna gick upp till rumpan på mig. Så med en rejäl kraftansträgning så försökte jag komma ut till stallet för att ta ut hästarna. Bette gick fint att ta ut för hon rör sig ju i sammma tempo som jag, sen när det var Divas tur så skötte hon sig superfint ut till hagen men när vi kom fram till grinden så var det en stor snödriva på en meter och en matte som inte flyttade sig snabbt nog så jag blev lite lätt omkullsprungen. Landade rätt på magen i snödrivan med en tossig häst brevid, och dum som man är så släpper man ju aldrig grimskaftet. Det tog nog tre försök att komma upp innan jag fick upp tillräcklig igångrullning för att ta mig upp ;) Det hela gick bra.
Sen skulle vi ta oss hem till vedby för att fira jul hos pontus föräldrar, vi kom en halvmeter utanför carporten innan det tog stop. Så Pontus syster kom och hämtade oss, och sen åkte Pontus hem med lastmaskinen. Han skottade nästan bort vartenda litet snökorn och sen åkte han in i hästhagen och skottade lite vägar till pollarna :) Så snällt!
Efter allt detta så började julen gå som man ville, umgås med familj med massa mat och klappar. Vi kom oxå iväg till Pontus farmor och farfar på kvällen, visst var det lite vallar men det är bara att gasa så kommer man oftast igenom. Man har ju kört på dessa vägar ex antal gånger så man kan ju varenda sväng. Så jag menar vem behöver se vägen för att komma fram ;) Vi var ju i hemma miljö så hade vi kört fast så fanns ju lastmaskinen nära till hands.
Juldagen åkte vi till Halltorp till min familj. Och det var samma visa där, mängder med mat och massa klappar. Men det jag uppskattar mest är att ha hela familjen samlad. Första julen utan lillebror blev det för han är i Kambodja, kul för honom men tråkigt för mig :(
Idag har vi mest tagit det lugnt, Embla och jag har varit ute och gått i det underbara vädret och Pontus har mjölkat. Sen har vi varit inne på Media Markt och köpt ett nintendo wii. Så det blir väl att inviga det när Pontus kommer hem efter mjölket.

En super trevlig jul fast med en ganska mycket segare och tjockare jag... jag går lixom på lågvarv just nu. Och med en rejält mycket mer snöigare jul än vanligt, men det kan väl ingen ha undgått? Men det är smällar man får ta, sålänge jag kommer in till BB då det är dags så är jag glad :)
Hoppas ni hade en trevlig Jul!

Back in the days

Jag satt och kollade igenom gamla stallboken från 2004 och herregud vad kul vi hade det med hästarna. Jag får nog lov att säga att det bästa med ingelstorp var 1:att jag träffade pontus 2:träffade underbara kompisar för livet och vi hade fruktansvärt kul med hästarna på barkestorp. Man var ju lite mer orädd på den tiden, nästan varje Pia träning så skrev jag :Tränade för pia med miranda ramlade av 2ggr men annars gick det bra! Annars gick det bra??herregud hade jag trillat av 2ggr nu så hade jag legat på sjukan helt ledbruten...

Såhär kunde en vecka se ut på barkestorp, tänk här på att jag höll på att rida in diva och jag hade suttit på henne 1ggr innan denna vecka..

24/5-04 Skol-DM red L:B2 med miranda 166p lite spänd men duktig! Satt på Diva.

25/5-04 Satt på diva travade lite, mycket duktig. Annika och jag skrittade ut med miranda och caprice.30min

26/5-04 Vila

27/5-04 Red ut med diva på grusvägen Annika gick brevid. Galloperade intervaller på travbanan med miranda, 8intervaller.40min

28/5-04 Red ut med diva travade lite Annika gick brevid, mycket duktig. Körde miranda 5varv på travbanan, Hans barkevall åkte med och han tyckte hon hade bra balans och fin trav. :)30min

29/5-04 Galloperade i sommarhagen och hoppade lite terränghinder med miranda 45min. Red diva själv på stallplan, duktig.

30/5-04 Vila

Jaha och det tog ungefär 1vecka att rida in diva så pass att jag kunde rida själv. Och all denna ridning gjorde jag och Annika tillsammans. Så jäkla roligt att vara i stallet tillsammans med någon. Senare när Diva var inriden blev det helt crazy, att jag orkade? Miranda först i 1h sedan Diva i 30min för att sedan rida baylies 2 gånger i veckan oxå. Nu räcker det gott och väl med en häst att rida, gud va gammal och trött man har blivit. Men jag måste säga, gud vad jag saknar min Miranda. Det var verkligen en toppenhäst. Man får aldrig ta något förgivet.

pälsbollarna

Här kommer då lite bilder på mina lurviga snötroll. Dom blev väl sådär men till mitt försvar så höll jag på att förfrysa händerna då det är typ -19 grader ute, brrrrr!










Bette är lite rädd för kameran.


Och sen skänker jag en tanke till söta sparris, krya på dig min vän!!:)

Stable makeover

Satt och bläddrade lite på datorn och hittade gamla bilder på stallet. Tänkte att det kunde ju vara skoj för er att få se hur det såg ut innan Pontus och jag gick loss med motorsågen och armkrafter och slängde ut allt för att sedan be min söta pappa om hjälp och bygga ett stall till hästarna. Och har man en pappa som har byggt ex antal stall i sina dar och en svärfar som fixade det fina byggmaterialet så blev det precis det där mysiga stall som jag önskade mig.










Efter...

Lite blandat...

Vad saknar du mest? Egentligen ingenting för det är så underbart att bara få gå med magen i vädret och mysa. Men det är iallafall INTE alkohol eller snus utan skulle det vara något så är det BRIEOST eller MÖGELOST mums mums mums! Och nu när man börjar närma sig jul och alla ostbrickor serveras så vattnas det extra i munnen(ja nästan så att jag dreglar). Men som Pontus sa idag -dom säger nog bara att det kan vara farligt att äta ostarna för att om du hade fått äta ost så hade det nog varit låångt över 20kg som du gått upp ;) sagt med glimten i ögat!

Har sett att det är fler besökare på bloggen och det är ju jätte skoj. Anette det är ju jätte roligt att du har hittat hit:)
Jag har ju innan haft en rätt privat blogg men nu bestämde jag mig för att lägga ut den på fejjan. Jag tänkte såhär om det bara är typ Annika och sparris som läser bloggen så känns det ju lite meningslöst eftersom jag pratar med dom typ varje dag. Och därmed vet dom redan allt som skrivs i bloggen...Men å andra sidan så tycker jag själv oxå att det är roligt att gå tillbaka och läsa för sin egen skull.

Hästarna har nu fått sin egna pulkabacke i hagen! Pontus tyckte Diva såg lite uttråkad ut i hagen, så nu kan hon få vara en riktig herre på täppan:) Och tro det eller ej men det första hon gjorde var att försöka klättra upp. Tyvärr var backen lite för mjuk så hon trampade igenom hela tiden. Jag längtar så in i nordens efter att få rida alltså! Det var tillomed så illa att jag häromdan funderade på att hoppa upp inne i boxen. Bara få sitta lite däruppe... Men jag hittade inget som var tillräckligt högt så jag kunde komma upp, så insåg att jag får vänta! Inte för att foglossningen blir bättre av att jag sitter till häst (för jag kan knappt gå efter) men skit i det för det är såå härligt att rida. Men Diva klagar nog inte, kan ju vara riktigt skönt med en långvila.

Prat prat prat

Satt och tittade på efter tio på tv4. Det var en intervju med Sanna Bråding, då kom jag och tänka på att det inte kan vara lätt att kändis. Att sitta och prata om sig själv i timtal då måste man nog allt vara lite crazy! Att man kan sitta där och njuta av sina egna lärdomsord om livet. Okej jag vet, jag har en blogg och då är själupptagen. Men jag menar gud, det är ju inte konstigt att kändisar är så konstiga. Bla bla bla bla... Om jag har pratat själv ett tag så tröttnar jag liksom på min röst. Men vissa kan bara inte sluta, it goes on and on and on. Och man undrar finns det något stop? Det kommer bara ut massa självälskande ord.
Finns det någon som helst nyfikenhet på andras liv? Japp det är frågan.

Lunch

Idag tog jag röda fanan över bron för att inhandla häst och hundmat, och träffa tjejerna för en lunchdejt! Jag fokuserade mest på den goda maten, medans dom andra satt och spejade potentiella partners hela tiden;) Vi hade supermysigt och hängde nog kvar i 3timmar innan kinesen började glo lite irriterat, vi fattade piken och gick... Vi hann oxå med byte av julklappar för let`s face it, snart är det jul. Och det är ju riktigt roligt att få smygöppna lite paket. När man var liten så var det ju skitjobbigt att vänta till julafton. Men nu är man ju gammal och då får man bestämma själv, jippi! Så utav Sparris fick jag jättegott te (japp jag har redan smakat) och supergod choklad. Och utav Annika fick jag stängselhandtag som hon hade sett att jag behövde, då mina var sönder som attans. Sen fick jag oxå något så roligt som ett måttband som mäter vikten till Diva, men det var väl ingen pik Annika? ;) Tror bara hon vill att jag ska dosera rätt vid avmaskningar:) Jag hoppas du kom iväg till Ninaträningen sen Sparris, att du alltid ska ha sån otur med vädret! :(

Tyvärr kunde jag inte lägga in några bilder för jag har slarvat bort sladdjäklen.

Sicken karl jag har!

Jag är förundrad över hur jag kunde hitta en sån underbar karl. Jag skriver alldeles för sällan om honom, men han är verkligen min själfrände.(jag vet det låter klychsigt) men det är faktiskt så! Han är min stora kärlek men oxå min bästa vän. Vi har under dessa 6 1/2 år hunnit med ganska mycket, men även att jag älskar att leva i nuet med Pontus. Så kan jag knappt bärga mig för vad framtiden har att ge oss! Allt har alltid kännts så självklart med oss. Och jag har alltid känt mig väldigt älskad av Pontus. Som om han älskar varje ytte-pytte liten del av mig. Jag tror man känner direkt om man hör ihop. Särskilt i början, känner man av att det finns misstanke om något. Så stämmer oftast den magkänslan. Ingen vill väl gå in i ett förhållande i vetskap om att det inte funkar? Att man inte ligger på samma nivå!
Självklart vet man inget om framtiden, men för varje år som går ju mer och mer älskar jag Pontus. Underbara sidor som jag inte visste fanns kommer fram. Och snart börjar ett nytt kapitel i våra liv och det ska bli så spännande. Inte bara med bebis utan oxå få upptäcka massa nytt hos varandra. Jag har innan jag träffade Pontus inte varit så sugen på barn. Men när jag träffade Pontus så visste jag att detta skulle bli far till mina barn. Att man kan ändra på sig så mycket?! Jag är så lycklig att jag är livrädd att man är för lycklig för att det ska vara sant.

Frossar Embla

Embla verkar tycka att hennes matte har satt henne på diet och att det är värt att hitta mat någon annanstans. Förra vinter frossade hon i en död hare i ungefär två veckor innan jag hittade ett skelett i höboden. Den var ju frusen så det luktade ju inge lik. Embla var super lycklig och jag tycker det är konstigt att hon ändå kunde äta upp sin mat inne? Men hon kämpade tappert och väl för att inte bli påkommen.

Denna vintern har hon hittat något som är betydligt svårare för mig att ta bort. Grannens kompost! Snön är så hög nu att hon bara kan promenera fint över stenmuren över till komposten som ligger tätt intill muren. Ja och man kan ju undra vad hon kan hitta i en kompost? Eftersom vanliga människor som har öppna komposter INTE lägger mat i dom för att locka till sig råttor och dylikt. Men detta har mina söta grannar missat. Så härom veckan kom hon med en ålbit i munnen, det kan oxå infinna sig isterband, rådjursstek, lax, och massa annat smått och gott! Tyvärr har Embla inte fattat för sin egna skull att om hon tar med sig maten hem så tar matte den ifrån henne. Så nu sitter hon här och gnäller för att hon tror att isterbanden fortfarande ligger utanför dörren, när den egentligen ligger i soptunnan bland laxen och alla andra korvar....

Emblus

Världens sötaste hund!


















Livsnjutare!

Oj jag slumrade till...

Nu e det illa, jag är så trött att jag inte ens orkar att åka iväg till affären för att köpa lördagsgodis!!! Undrar om det var för att jag låg vaken i tre timmar inatt? Men jag menar det är ju inte så att jag stiger upp o städar huset på nätterna, jag ligger ju bara i sängen och stirrar in i vägen och lite på klockan... Så jäkla trött kan man ju inte bli av det. Näe kanske är det latmasken eller är det vintervilan som börjar komma? ;)

Så vad har jag då gjort? Igår var vi på julbord i wannborga, det är väl under dessa tillfällen jag önskar att man hade lite variation i sitt matintag.. Det var ett mäkta bord framdukat och laxen var ljuvlig:) Idag har jag hämtat halm, pontus var så gullig och hjälpte till. Så nu har jag vad jag hoppas fyllt på tills det är dags att krysta. Jag menar det vore ju hemskt om det skulle gapa tomt samma dag som bebis vill ut. Det roliga är att jag är inte nervös för förlossningen utan för hur det ska gå med hästarna. Om jag ligger där i 40timmar ska stackars mamma behöva köra över flera ggr då ir? Äsch det löser sig, Pontus fixar ju det galant sen när bebis är ute det är ju bara under själva förlossningen någon annan får fixa. Jag får helt enkelt se till att bebis tittar ut relativt snabbt ;) Man märker att det börjar närma sig när folk ringer och frågar om inget har ploppat ut? Och när Pontus svarar i telefonen varje gång jag ringer för han tror att det kan ha satt igång :) Imorgon tror jag vi ska åka och inhandla lite bebissaker. Super roligt!

Big mama!!!

Värsta inlägget hade jag tänkt idag, det är ju så himla fint väder idag så jag tänkte ta några fina vinterbilder på hästarna och lägga ut! MEEEEEN min kamera hade tyvärr inge batteri så det sket ju sig....Får hoppas på fler sånna här dagar så jag får till några fina kort.

Istället kan jag ju meddela alla intresserade att jag har nu nått 76kilo! 20 kilo har jag nu gått upp exakt. Hahaha, ja man kan ju inte annat än att skratta och hoppas att jag har diciplinen att gå ner dessa kilon i framtiden. Annars så får Diva stackarn det jobbigt att behöva bära mig varje dag...

Hela frysen är nu fullproppad med lussebullar och kylen med julgodis. Jag och syrran hade fullt upp med alla grytor och bullar som skulle bakas samtidigt. Men mycket blev det och gott blev det oxå! Kanske hamnade ett o annat Emblahår eller Taradregel med men det blir bara lite extra smak!

Näha nu får jag sätta fart för jag ska vara hos Johanna vid klockan ett för att bege oss till Tvärskog för filmmys hos Annika! Vi ska kolla på massa gamla filmer från torpet tiden, tror jag kommer sitta o säga -åhh va smal jag är!!!:) Det är så jäkla roligt att titta på dessa filmer! Vi hade ju lixom våran egna humor, så för någon utanför tycker nog att det är skittråkigt. Tur att det bara blir vi då:)

Underbara underbara!

Idag hade jag fått direktion om att hålla mig borta från hemmet vid tolv haket. Så jag tog min bil och åkte till pontus som jobbade i väntan på att få komma hem. Runt klockan ett fick jag komma hem och möttes av Annika som hängde halvvägs utanför dörren skrikandes att jag fick vänta. Ut kom hon och ögonbindel på. Och detta var vad som fanns innanför dörren.

Fast med mina vänner ståendes i hallen också.

Självklart så börjar jag ju gråta det första jag gör. Med tänkte på vilken energi min söta vän Annika har lagt ner på detta, för min skull! Efter massa tjutandes och kramar så kunde jag äntligen behärska mina känslor för att kunna säga något av betydelse till mina vänner. Som vad fint och vad söta ni är! I köket stod det uppdukat med lussebullar, knäck, glögg och massa andra godsaker! Efter massa snack så var det visst dags för lekar.

Lekarna gick ut på att jag skulle få en snabbkurs i hur man tar hand om barn... Detta gick väl sådär, blöjbyten lär Pontus få sköta för om jag tar det så lär bajset komma utanför och ungen få hjärnskador. Att fälla upp en vagn har jag oxå lärt mig att det inte är det lättaste. Så när vi köper barnvagn är det bäst att vi får med en beskrivning... eller får Ponta fixa detta oxå? Slutsumma= det är inte det enklaste detta med barn ;)
Presentöppning fortsatte dagen med! Presenter oxå, herregud allt detta och så ska jag få presenter med. Jätte fina saker, som body, hakklapp, mössa, snuttefilt, årskonsumtion av nappar;) Och massa andra jättefina saker! Tack så jättemycket allihopa!
Sen var det fikapause igen (jaa en gravid kvinna behöver mycket fika;)) Julefika med en jättegod och fin tårta som Emelie hade gjort.

Annika jag är så glad och tacksam över allt jobb du har lagt ner på detta, och jag hoppas att jag visade det oxå! Hur fint som helst! Och tack till ALLA er andra för att ni kom och pysslade o fixade i huset tills jag kom hem. Presenterna var såå fina. Men jag är mest glad över att ni bara kom, det betyder så mycket för mig att bara sitta och umgås med mina vänner! Helt överväldigad blev jag, och jag hoppas att ni vet att ni betyder väldigt mycket för mig! En underbar dag för som mina vänner vet, för en väldigt efterlängad bebis! Det är så roligt att mina vänner firar min bebislycka med mig för jag är verkligen jätte lycklig och förväntansfull över detta lilla knyte som ska dyka upp i vårat liv om en väldigt snar framtid. Detta är bland den lyckligaste tid i mitt liv och det är så roligt att jag oxå har vänner attt dela denna tid med!

Älskar er.