...så fortsatte oxå dagen lugnt med trädgårdsfix, mys, god mat och ännu lite mera familjemys. Så som en dag ska vara :)
söndag 29 maj 2011
Min första gång
Idag blev jag firad, med en jättefin blomma. Men så som dagen började lungt sittandes med en tidning och kaffe...
...så fortsatte oxå dagen lugnt med trädgårdsfix, mys, god mat och ännu lite mera familjemys. Så som en dag ska vara :)
...så fortsatte oxå dagen lugnt med trädgårdsfix, mys, god mat och ännu lite mera familjemys. Så som en dag ska vara :)
onsdag 25 maj 2011
tisdag 24 maj 2011
Grrr
Nu är jag jävligt trött på den där rackarn som aldrig, vad jag än gör så går den inte ner!! Jag pratar om våg jävlen!
Här kämpar man med powerwalk varje dag, plus en till promenad i hastig takt. Och så rider man, nää faan ta den jäklen som uppfann vågen,jeans och stringtrosor... Jeansen ska jag faan bränna för varje gång jag tänker -idag ska vi vara lite fina, kanske kanske kommer jag i mina favvojeans? Men aldrig, näe jag får inte ens över dom över låren. Ja och inte ska vi prata om dessa stringtrosor som skär in i sidofläsket så man knappt ser trådjävlen.
Så det jag tror behövs är en rejäl dos med jobb. Ja för är det något som har hållt en någorlunda diffad så är det jobbet. Armmusklerna syns långa vägar och benmusklerna var gjorda utav stål med alla knäböj som blev i uppbunda lagårn. Så tacka vet jag lite hederligt arbete, så i helgen blir det röjning av hästhage.
Här kämpar man med powerwalk varje dag, plus en till promenad i hastig takt. Och så rider man, nää faan ta den jäklen som uppfann vågen,jeans och stringtrosor... Jeansen ska jag faan bränna för varje gång jag tänker -idag ska vi vara lite fina, kanske kanske kommer jag i mina favvojeans? Men aldrig, näe jag får inte ens över dom över låren. Ja och inte ska vi prata om dessa stringtrosor som skär in i sidofläsket så man knappt ser trådjävlen.
Så det jag tror behövs är en rejäl dos med jobb. Ja för är det något som har hållt en någorlunda diffad så är det jobbet. Armmusklerna syns långa vägar och benmusklerna var gjorda utav stål med alla knäböj som blev i uppbunda lagårn. Så tacka vet jag lite hederligt arbete, så i helgen blir det röjning av hästhage.
söndag 22 maj 2011
En första gång
Idag kom min underbara systeryster på besök. Och ett efterlängtat sådant var det:)
När hon svängde upp på stallplan ganska sent tyckte jag. Så förstod jag varför hon kom senare. Typ halva bilen (för andra halvan var ju full me hundar;)) var proppad me överraskningar till mig. Massa superfina blommor och krukor till altanen, en björnbärsbuske(muuuums) och humle. Då tror ni att det räckte där? Näe en stor icakasse med mat oxå, så på menyn stod det Grillad citronlax med grillad bakpotatis, mozzarellaostsallad, skagenröra och pumpabröd. Och inte nog med de, fikabullar me inslag av citron till efterrätt. Vad hade jag gjort för att förtjäna detta kan man undra? Jag har faktiskt ingen aning...
Men hur gulligt var det inte? Så denna Söndag blev till en av de Söndagar man får lägga på minnet. För inte bara hände allt det här underbara.
Utan oxå så skrattade Emilia för första gången, inte bara sådär lite. Utan ett riktigt babyskratt ett sånt man ser på tv:n. När dom drar in luft för att fortsätta skratta igen, ja ni förstår säkert. Då kan man undra vad hon skrattade över. Jo tre tokiga briarder och en galen papillon! Bessie började nämligen skälla och då drog Emilia på smilebanden. Så Madde drog igång hundarnas skall ordentligt och Emilia kunde knappt sluta skratta. Så vad de flesta barn kanske tycker är lite små läskigt så tyckte Emilia det var skitkul. Vilken unge! Så jäkla underbart att höra henne!
Titta va fint min söta syster gjorde!
Tack syrran för idag det var underbart!
När hon svängde upp på stallplan ganska sent tyckte jag. Så förstod jag varför hon kom senare. Typ halva bilen (för andra halvan var ju full me hundar;)) var proppad me överraskningar till mig. Massa superfina blommor och krukor till altanen, en björnbärsbuske(muuuums) och humle. Då tror ni att det räckte där? Näe en stor icakasse med mat oxå, så på menyn stod det Grillad citronlax med grillad bakpotatis, mozzarellaostsallad, skagenröra och pumpabröd. Och inte nog med de, fikabullar me inslag av citron till efterrätt. Vad hade jag gjort för att förtjäna detta kan man undra? Jag har faktiskt ingen aning...
Men hur gulligt var det inte? Så denna Söndag blev till en av de Söndagar man får lägga på minnet. För inte bara hände allt det här underbara.
Utan oxå så skrattade Emilia för första gången, inte bara sådär lite. Utan ett riktigt babyskratt ett sånt man ser på tv:n. När dom drar in luft för att fortsätta skratta igen, ja ni förstår säkert. Då kan man undra vad hon skrattade över. Jo tre tokiga briarder och en galen papillon! Bessie började nämligen skälla och då drog Emilia på smilebanden. Så Madde drog igång hundarnas skall ordentligt och Emilia kunde knappt sluta skratta. Så vad de flesta barn kanske tycker är lite små läskigt så tyckte Emilia det var skitkul. Vilken unge! Så jäkla underbart att höra henne!
Titta va fint min söta syster gjorde!
Tack syrran för idag det var underbart!
fredag 20 maj 2011
Hästtjej? Ja vi får väl se...
Idag tog Emilia premiärturen på Diva. Det var mycket uppskattat av bägge två:)
Den stora varma mulen var superspännande.
Naturbegåvning, håller redan i sig ;)
Kompisar
Den stora varma mulen var superspännande.
Naturbegåvning, håller redan i sig ;)
Kompisar
torsdag 19 maj 2011
Det vackraste
Att det skulle vara helt underbart att bli förälder det visste jag.
Att man känner en sån obeskrivlig kärlek så ingen annan kärlek någonsin kommer i närhet av vad man känner för sitt barn. Så är det att ha barn.
Det är helt underbart att vakna på morgonen och höra sin dotter jollrandes brevid. Och när man sätter sig upp och säger -god morgon så får man det största smilet hon kan tillbaka. Då glömmer man snabbt bort att man var vaken halva natten.
Eller när hon precis har fått mat och man lägger upp henne på axeln för att rapa och hon lägger armarna om min hals böjer sig tillbaka ler och tittar djupt in i mina ögon... Då är tårarna nära, när man känner denna oändliga kärlek.
Alla nya saker som sker varje dag, som att ha tagit saker med ena handen till att helt plötsligt använda båda.
Det ska bli så spännande att följa Emilia i livet! Tänk allt vi får uppleva tillsammans. Första orden, första jag älskar dig mamma, första dagen i skolan, första killen eller tjejen?, första hjärtesorgen och massa andra saker.
Allt detta vill jag vara med och skratta med henne och trösta vid de tuffa sakerna som händer i livet.
Jag vill finnas tillhands no matter what!! Inget ska vara för stort eller för litet för att komma till mig.
Vi är så tacksamma över Emilia och jag tänker aldrig ta något för givet. Klart jag ser framåt med spänning och nyfikenhet men jag är ändå fast i nuet för det är här jag vill vara med min dotter. I dagen i timmen i minuten inte någon annanstans i tanken utan med min dotter här och nu.
Tiden rusar ändå på fort nog, särskilt som världen ser ut just nu.
Man ska hinna med allt och lite till. Så här någonstans försöker jag stanna upp och tänka på vad som är viktigt för mig. Inte för någon annan utan för mig.
Andras värderingar är inte mina, men det är lätt att komma på villovägar...
Jag behöver inte hinna med allt, och med allt tror jag ni förstår vad jag menar.
Emilia är det vackraste finaste och underbaraste som finns. Och när vardagen snart kommer smyga sig på oss med jobb,hästar,vänner,familj och allt vad vardag innebär så ska jag tamefaan inte glömma bort vad som betyder mest för mig.
Jag vet bara innan hur jag stressade mig igenom dagarna, det ska inte få hända igen.
Att man känner en sån obeskrivlig kärlek så ingen annan kärlek någonsin kommer i närhet av vad man känner för sitt barn. Så är det att ha barn.
Det är helt underbart att vakna på morgonen och höra sin dotter jollrandes brevid. Och när man sätter sig upp och säger -god morgon så får man det största smilet hon kan tillbaka. Då glömmer man snabbt bort att man var vaken halva natten.
Eller när hon precis har fått mat och man lägger upp henne på axeln för att rapa och hon lägger armarna om min hals böjer sig tillbaka ler och tittar djupt in i mina ögon... Då är tårarna nära, när man känner denna oändliga kärlek.
Alla nya saker som sker varje dag, som att ha tagit saker med ena handen till att helt plötsligt använda båda.
Det ska bli så spännande att följa Emilia i livet! Tänk allt vi får uppleva tillsammans. Första orden, första jag älskar dig mamma, första dagen i skolan, första killen eller tjejen?, första hjärtesorgen och massa andra saker.
Allt detta vill jag vara med och skratta med henne och trösta vid de tuffa sakerna som händer i livet.
Jag vill finnas tillhands no matter what!! Inget ska vara för stort eller för litet för att komma till mig.
Vi är så tacksamma över Emilia och jag tänker aldrig ta något för givet. Klart jag ser framåt med spänning och nyfikenhet men jag är ändå fast i nuet för det är här jag vill vara med min dotter. I dagen i timmen i minuten inte någon annanstans i tanken utan med min dotter här och nu.
Tiden rusar ändå på fort nog, särskilt som världen ser ut just nu.
Man ska hinna med allt och lite till. Så här någonstans försöker jag stanna upp och tänka på vad som är viktigt för mig. Inte för någon annan utan för mig.
Andras värderingar är inte mina, men det är lätt att komma på villovägar...
Jag behöver inte hinna med allt, och med allt tror jag ni förstår vad jag menar.
Emilia är det vackraste finaste och underbaraste som finns. Och när vardagen snart kommer smyga sig på oss med jobb,hästar,vänner,familj och allt vad vardag innebär så ska jag tamefaan inte glömma bort vad som betyder mest för mig.
Jag vet bara innan hur jag stressade mig igenom dagarna, det ska inte få hända igen.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)