Lunch

Idag tog jag röda fanan över bron för att inhandla häst och hundmat, och träffa tjejerna för en lunchdejt! Jag fokuserade mest på den goda maten, medans dom andra satt och spejade potentiella partners hela tiden;) Vi hade supermysigt och hängde nog kvar i 3timmar innan kinesen började glo lite irriterat, vi fattade piken och gick... Vi hann oxå med byte av julklappar för let`s face it, snart är det jul. Och det är ju riktigt roligt att få smygöppna lite paket. När man var liten så var det ju skitjobbigt att vänta till julafton. Men nu är man ju gammal och då får man bestämma själv, jippi! Så utav Sparris fick jag jättegott te (japp jag har redan smakat) och supergod choklad. Och utav Annika fick jag stängselhandtag som hon hade sett att jag behövde, då mina var sönder som attans. Sen fick jag oxå något så roligt som ett måttband som mäter vikten till Diva, men det var väl ingen pik Annika? ;) Tror bara hon vill att jag ska dosera rätt vid avmaskningar:) Jag hoppas du kom iväg till Ninaträningen sen Sparris, att du alltid ska ha sån otur med vädret! :(

Tyvärr kunde jag inte lägga in några bilder för jag har slarvat bort sladdjäklen.

Sicken karl jag har!

Jag är förundrad över hur jag kunde hitta en sån underbar karl. Jag skriver alldeles för sällan om honom, men han är verkligen min själfrände.(jag vet det låter klychsigt) men det är faktiskt så! Han är min stora kärlek men oxå min bästa vän. Vi har under dessa 6 1/2 år hunnit med ganska mycket, men även att jag älskar att leva i nuet med Pontus. Så kan jag knappt bärga mig för vad framtiden har att ge oss! Allt har alltid kännts så självklart med oss. Och jag har alltid känt mig väldigt älskad av Pontus. Som om han älskar varje ytte-pytte liten del av mig. Jag tror man känner direkt om man hör ihop. Särskilt i början, känner man av att det finns misstanke om något. Så stämmer oftast den magkänslan. Ingen vill väl gå in i ett förhållande i vetskap om att det inte funkar? Att man inte ligger på samma nivå!
Självklart vet man inget om framtiden, men för varje år som går ju mer och mer älskar jag Pontus. Underbara sidor som jag inte visste fanns kommer fram. Och snart börjar ett nytt kapitel i våra liv och det ska bli så spännande. Inte bara med bebis utan oxå få upptäcka massa nytt hos varandra. Jag har innan jag träffade Pontus inte varit så sugen på barn. Men när jag träffade Pontus så visste jag att detta skulle bli far till mina barn. Att man kan ändra på sig så mycket?! Jag är så lycklig att jag är livrädd att man är för lycklig för att det ska vara sant.

Frossar Embla

Embla verkar tycka att hennes matte har satt henne på diet och att det är värt att hitta mat någon annanstans. Förra vinter frossade hon i en död hare i ungefär två veckor innan jag hittade ett skelett i höboden. Den var ju frusen så det luktade ju inge lik. Embla var super lycklig och jag tycker det är konstigt att hon ändå kunde äta upp sin mat inne? Men hon kämpade tappert och väl för att inte bli påkommen.

Denna vintern har hon hittat något som är betydligt svårare för mig att ta bort. Grannens kompost! Snön är så hög nu att hon bara kan promenera fint över stenmuren över till komposten som ligger tätt intill muren. Ja och man kan ju undra vad hon kan hitta i en kompost? Eftersom vanliga människor som har öppna komposter INTE lägger mat i dom för att locka till sig råttor och dylikt. Men detta har mina söta grannar missat. Så härom veckan kom hon med en ålbit i munnen, det kan oxå infinna sig isterband, rådjursstek, lax, och massa annat smått och gott! Tyvärr har Embla inte fattat för sin egna skull att om hon tar med sig maten hem så tar matte den ifrån henne. Så nu sitter hon här och gnäller för att hon tror att isterbanden fortfarande ligger utanför dörren, när den egentligen ligger i soptunnan bland laxen och alla andra korvar....

Emblus

Världens sötaste hund!


















Livsnjutare!

Oj jag slumrade till...

Nu e det illa, jag är så trött att jag inte ens orkar att åka iväg till affären för att köpa lördagsgodis!!! Undrar om det var för att jag låg vaken i tre timmar inatt? Men jag menar det är ju inte så att jag stiger upp o städar huset på nätterna, jag ligger ju bara i sängen och stirrar in i vägen och lite på klockan... Så jäkla trött kan man ju inte bli av det. Näe kanske är det latmasken eller är det vintervilan som börjar komma? ;)

Så vad har jag då gjort? Igår var vi på julbord i wannborga, det är väl under dessa tillfällen jag önskar att man hade lite variation i sitt matintag.. Det var ett mäkta bord framdukat och laxen var ljuvlig:) Idag har jag hämtat halm, pontus var så gullig och hjälpte till. Så nu har jag vad jag hoppas fyllt på tills det är dags att krysta. Jag menar det vore ju hemskt om det skulle gapa tomt samma dag som bebis vill ut. Det roliga är att jag är inte nervös för förlossningen utan för hur det ska gå med hästarna. Om jag ligger där i 40timmar ska stackars mamma behöva köra över flera ggr då ir? Äsch det löser sig, Pontus fixar ju det galant sen när bebis är ute det är ju bara under själva förlossningen någon annan får fixa. Jag får helt enkelt se till att bebis tittar ut relativt snabbt ;) Man märker att det börjar närma sig när folk ringer och frågar om inget har ploppat ut? Och när Pontus svarar i telefonen varje gång jag ringer för han tror att det kan ha satt igång :) Imorgon tror jag vi ska åka och inhandla lite bebissaker. Super roligt!

Big mama!!!

Värsta inlägget hade jag tänkt idag, det är ju så himla fint väder idag så jag tänkte ta några fina vinterbilder på hästarna och lägga ut! MEEEEEN min kamera hade tyvärr inge batteri så det sket ju sig....Får hoppas på fler sånna här dagar så jag får till några fina kort.

Istället kan jag ju meddela alla intresserade att jag har nu nått 76kilo! 20 kilo har jag nu gått upp exakt. Hahaha, ja man kan ju inte annat än att skratta och hoppas att jag har diciplinen att gå ner dessa kilon i framtiden. Annars så får Diva stackarn det jobbigt att behöva bära mig varje dag...

Hela frysen är nu fullproppad med lussebullar och kylen med julgodis. Jag och syrran hade fullt upp med alla grytor och bullar som skulle bakas samtidigt. Men mycket blev det och gott blev det oxå! Kanske hamnade ett o annat Emblahår eller Taradregel med men det blir bara lite extra smak!

Näha nu får jag sätta fart för jag ska vara hos Johanna vid klockan ett för att bege oss till Tvärskog för filmmys hos Annika! Vi ska kolla på massa gamla filmer från torpet tiden, tror jag kommer sitta o säga -åhh va smal jag är!!!:) Det är så jäkla roligt att titta på dessa filmer! Vi hade ju lixom våran egna humor, så för någon utanför tycker nog att det är skittråkigt. Tur att det bara blir vi då:)

Underbara underbara!

Idag hade jag fått direktion om att hålla mig borta från hemmet vid tolv haket. Så jag tog min bil och åkte till pontus som jobbade i väntan på att få komma hem. Runt klockan ett fick jag komma hem och möttes av Annika som hängde halvvägs utanför dörren skrikandes att jag fick vänta. Ut kom hon och ögonbindel på. Och detta var vad som fanns innanför dörren.

Fast med mina vänner ståendes i hallen också.

Självklart så börjar jag ju gråta det första jag gör. Med tänkte på vilken energi min söta vän Annika har lagt ner på detta, för min skull! Efter massa tjutandes och kramar så kunde jag äntligen behärska mina känslor för att kunna säga något av betydelse till mina vänner. Som vad fint och vad söta ni är! I köket stod det uppdukat med lussebullar, knäck, glögg och massa andra godsaker! Efter massa snack så var det visst dags för lekar.

Lekarna gick ut på att jag skulle få en snabbkurs i hur man tar hand om barn... Detta gick väl sådär, blöjbyten lär Pontus få sköta för om jag tar det så lär bajset komma utanför och ungen få hjärnskador. Att fälla upp en vagn har jag oxå lärt mig att det inte är det lättaste. Så när vi köper barnvagn är det bäst att vi får med en beskrivning... eller får Ponta fixa detta oxå? Slutsumma= det är inte det enklaste detta med barn ;)
Presentöppning fortsatte dagen med! Presenter oxå, herregud allt detta och så ska jag få presenter med. Jätte fina saker, som body, hakklapp, mössa, snuttefilt, årskonsumtion av nappar;) Och massa andra jättefina saker! Tack så jättemycket allihopa!
Sen var det fikapause igen (jaa en gravid kvinna behöver mycket fika;)) Julefika med en jättegod och fin tårta som Emelie hade gjort.

Annika jag är så glad och tacksam över allt jobb du har lagt ner på detta, och jag hoppas att jag visade det oxå! Hur fint som helst! Och tack till ALLA er andra för att ni kom och pysslade o fixade i huset tills jag kom hem. Presenterna var såå fina. Men jag är mest glad över att ni bara kom, det betyder så mycket för mig att bara sitta och umgås med mina vänner! Helt överväldigad blev jag, och jag hoppas att ni vet att ni betyder väldigt mycket för mig! En underbar dag för som mina vänner vet, för en väldigt efterlängad bebis! Det är så roligt att mina vänner firar min bebislycka med mig för jag är verkligen jätte lycklig och förväntansfull över detta lilla knyte som ska dyka upp i vårat liv om en väldigt snar framtid. Detta är bland den lyckligaste tid i mitt liv och det är så roligt att jag oxå har vänner attt dela denna tid med!

Älskar er.