Tacksamhet!

Så vi längtade efter denna resa att få vara förälder.
Nu sitter man här med två friska barn, hittills har resan inte varit på långa vägar som jag trodde! Mycket tuffare än jag någonsin kunde tänka mig... Att tankarna flyger, alla tänk om?.
Alla katastroftankar som kom med all den kärlek man har för sina barn. Den rädsla man har för att förstöra sina fina barn. Jag vill te.x inte att Emilia ska behöva leva med "duktig flicka" syndromet och gå rakt in i väggen. Jag vill verkligen att mina godingar alltid ska känna att allt dom vill göra ska dom känna att dom kan, inget hindrar en. Har man bara viljan! Men också känna att om man inte vet vad man vill är det okej med, alla känslor är okej!
Och definitivt aldrig känna att bara för dom är tjej eller kille så skulle det dom vill inte gå.
Jag vill verkligen vara den mamma som aldrig slutar bry sig, ofta känner jag att det ibland äter upp mig inifrån. Jag tänker så mycket att jag blir paralyserad, jag är så rädd att man gör fel. Man vill ju alltid göra det bästa för barnen!
Men alltså vad privligerad jag känner mig att få vara dessa två ungars mamma! De gör mig verkligen till en bättre person, för även om jag på långa vägar inte är den bästa mamman JAG kan vara varje dag. Så försöker jag iallafall bli en bättre. Jag lever verkligen för att vara mamma, jag tycker det är underbart. Vissa kanske tycker man är urtråkig, jag o Pontus som nästan aldrig gör grejer. Men vi känner verkligen inget behov av det. Vi vill vara tillsammans då mår vi som bäst.

Jag drömmer faktiskt om en stor familj, tanken om det skyddsnät som ger en när man är flera känns så härligt. Man har liksom alltid någon, det kanske har att göra med min starka systerkärlek! När det skiter sig som det någon gång alltid gör under livet så har hon alltid funnits där!
Jag önskar verkligen Valle och Emilia får en sån syskonrelation!
Tyvärr så tror jag mig veta att min kropp inte klarar en graviditet till och för det är jag lite bitter men också ger det mig en starkare tacksamhet över att den ä då klarade av att ge oss två friska barn och det är ändå huvudsaken!
Att få bli mamma är verkligen ups and downs men helvete vilken häftig åktur, the time of My life!