onsdag 14 april 2010

Rinner sakta men säkert över...

Japp ibland blir man galen. Divas och min ridtur startade lugnt och fint igår, tills vi kom in i skogen! Det är som om man trycker på någon jäkla knapp så bara spriter det i henne och hon tror att det är fullt ös medvetslös. Men jag försökte lugna mig själv och ta och resonera med henne, synd bara att hon hade glömt hörslen hemma... Helt galen och taktade hela vägen. tillslut fick jag henne att gå några lugna steg framåt och sen en fin halt. Då valde jag att gå resten av vägen hem...innan mitt tålamod hade runnit över. Mitt i allt ringde My och vi har ringt om varandra tusen gånger så även att jag inte pratar i mobilen när jag håller på med hästarna så var jag tungen att svara. Ville ju prata med henne. Men om det var något roligt samtal för My det vet jag inte, för jag var förbannad och besviken över Diva så humöret var inte på topp tyvärr. Men men hon tog nog inte illa upp:p. Kände att jag klagade lite väl... Japp så där har ni det. Diva och jag har våra dunster ibland. Jag hann iallafall inte att bli förbannad på henne, däremot fick ju då My höra det verbalt istället. Men jag älskar min lilla puppa iaf!

Zigernarnas guld värken klirrar eller glittrar
Det glänser i solen och gnäggar i mörkret


Ikväll tog jag mig iallafall tid att gå över till nya bygget och kolla. Gud va snajsigt det blir... Ingemar visade mig runt och berättade om allt. Det ska bli så jäkla skoj när det är färdigt! I helgen ska jag ta lite bilder så ni får se, vill inte springa där med kameran när alla byggare är där.

Ikväll blir det en lugn och skön kväll framför tv... bara sitta och glo på dumburken och inte tänka på något. Japp kalla mig lat, det är helt okej! Och jag ska njuta av varje sekund av lathet;)
bye bye

1 kommentar:

  1. Kul att se att du också har en blogg. Det hade jag missat! ;) Ska snoka vidare nu! Kram på dig vännen.

    SvaraRadera