Inköp

Igår fick Pontus äntligen sin Nikon D3000, som han har längtat! Okej jag också, det blir väl att köpa ett bättre objektiv men vi är ju inga proffsfotografer utan vi vill mest ha fina bilder. Och mobilkamerorna blir ju lite väl pixliga... Så igårkväll var vi ju tvugna att fota lite. Så här har ni lite bilder:)

snark! zzZZz

Sitter här och päser efter en stadig lunch bestående av böngryta med ris. Mums, den blev faktiskt riktig lyckad. Men som vanligt när jag gör mat så gör jag för ett helt kompani och frysen är packad med mat så jag får väl äta böngryta i flera dagar nu.

Sitter också och funderar på vad jag ska ta tag i idag?? Kanske rida lite? Kanske städa? bläää känner mest för att sega mig igenom denna dag. Latmasken har krypit fram idag och det blir nog en lugn dag med några telefonsamtal till min bästaste telekompis Sparris!;) Hon ska på intervju idag, så himla spännande. Hoppas det går skitbra! På fredag ska jag hjälpa till att flytta hennes hästar till björnö, hur roligt som helst. Men det roligaste är att vi äntligen får träffas. Telefonen går på högvarv här för att vi inte hinner ses så ofta som man vill. Men på fredag finally:)

Smakprov

Här får ni ett litet smakprov på vad Diva och jag pysslar med på ett ungefär.

Äntligen helg

Wiho nu är det helg och jag ska dra med mig min karl ut i skogen. Jag har nämligen sån ridabstinens och Diva blir så mycket lugnare när husse följer med. Sen får ju Embla sig en riktig runda! Annars idag blir det nog den stora staden. Pontus ska inhandla nya dojjor och jag ska ge Embla en ny sovkudde. Hennes börjar bli lite för tunn och kall nu till vintern. Man vill ju inte att hon ska frysa. Tror jag även ska köpa ett fårskinn och lägga över kudden så det blir extra varmt och gosigt:) Så som sagt nu ska jag gå o väcka gubben i huset.

My Immortal

Att leka med hästar, det har jag ägnat mig åt halva morgonen. Diva börjar mer och mer förstå sig på vad det är jag pysslar med. Nu har hon hajat bakdelsvändning och framdelsvändning, sidvärts och vändningar från marken. Ibland krockar våra signaler men då är det bara att göra om och göra tydligare. Det är så himla roligt att se hur roligt Diva tycker det är. Jag försöker även få med mig Bette på lekarna men hon tycker bara att jag är skitkonstig och att ska sluta. Ett litet glädjeryck fick hon men det var mest Divas förtjänst. Jag ber mina hästar om ursäkt för den okunskap jag har haft innan...jag kan inte mycket nu heller men jag tror att jag iallafall är på rätt väg.

Skördefest

Då sparkade vi igång skördefesten igår, äntligen! Syster kom över traditionsenligt och första stoppet var brunch med scones hemma hos mig innan det bar av.
Mätta och taggade åkte vi till stall Ninni svensson för att titta på Kristian von krusentierna. Ack så lurade vi blev för det var fälttävlansclinic för någon skitduktig snubbe iofs men det var ju dressyr vi var sugna på...Jag lärde mig om de olika växlarna på hästarna och att fälttävlanshästar har 6växlar. Själv får jag vara glad om min häst har 3växlar en bra dag;) Efter våran besvikelse drog vi vidare till småställen och vi köpte absolut ingenting.
När hungern kom över våra frusna själar stannade vi vid klinta bykrog. Åhhh herregud va god mat dom har där, den är verkligen helt sjukt god. En mindre munorgasm fick jag när jag åt min kycklinggryta med cous cous, mums!!
Solberga gårdsbutik stod senare på schemat och efter den måltiden var vi nu sugna på något sött. Pumpapaj med kanelgrädde lät ju otroligt gott och jag ställde mig i kön som var hur lång som helst medans syster satt utanför med dogsen. Tiden gick och vips så hade jag stått i kön i en halvtimme och en halvtimme blev 40 minuter. Äntligen var jag framme sugen som attans på min paj.

Tänk nu på att jag är en sötsugen gravid tjej.
-Två pumpaj & te.
-Tyvärr pajen är slut
lite smått irriterad -äppelpajen då?
-den är oxå slut
-Jaha då finns det ingen fika då?
-nej
Det sprutar röd ånga ur öronen -då kanske ni ska tänka på att sudda ut alla dessa rätter från tavlan utanför så man slipper stå i kö i 40minuter för att få reda på att allt är slut förutom en lasange?
-Oj det har vi inte tänkt på.
Stampandes ut -Näha
Vad vi lärde oss av detta var att det blir ingen Solberga nästa år. Det bästa hittade vi inte alls långt hemifrån så vafan gjorde vi runt halva öland? såg på den vackra naturen... Nää det jag inhandlade var en valnötslimpa och tre tavlor med söta små lamm. Men det var iallafall helt underbart att få umgås med min älskade syster hela dagen!

varför?

Är det ett måste att skaffa djur för att man bor på landet? Tror jag har skrivit om detta innan men varför skaffa djur om man inte har någon glädje av dom? Det enda man får höra är gnäll och hur jävla jobbiga dom är. Varför skaffa då? Man inser inte att det är sitt egna fel att djuret är som det är? Man uppfostrar ju ändå som man vill ha sitt djur, ett hem som djuret är trygg i sin position är ett tryggt djur. Och med det kommer mycket gratis. Då faller lixom allt på plats.
Ju mer man skriker på sitt djur ju högre får man skrika nästa gång. man höjer bara ribban för hur mycket djuret ska tåla. Jag höjer sällan rösten till mina djur, när jag gör det är det i nödfall. Då vet oxå mina djur att det är allvar eftersom jag inte ofta höjer rösten. Det är väl det man vill sträva efter ett djur som lyssnar på minsta lilla? En hund tittar bara i ansiktet för att se vad vi är på för humör. Dom ser direkt om vi är glada, ledsna eller arga. Man behöver inte ha dessa yviga rörelser. Nu jobbar jag väl ganska mycket mer med mina hästar. Men som sagt Embla är trygg med sin matte och husse och då kommer så mycket gratis. Jag blir så ledsen när jag ser dessa djur som verkligen öser all sin energi på att matte eller husse ska se dom. Tillslut inser ju djuret att det enda sättet att få deras uppmärksamhet är att göra något den inte får. Den har ju glatt försökt med allt annat och inget funkar... Många säger att Embla är så lugn för att hon börjar bli gammal och är en liten hund. Men jag tror ju defenitivt att hon hade kunnat vara en liten rackare i fel händer. Bara att det inte märks lika mycket för att hon är på en så låg marknivå.
Varför vill man inte ge kärlek åt ett djur man har skaffat helt själv? Och med kärlek menar jag vardagslydnad, uppmärksamhet och kunskapen att kunna läsa av sin djur. Kan man inte det är det väl självklart att man går en kurs? Jag blir så ledsen just för djurets skull.