lördag 3 september 2011

Im proud to present...

Min westernhäst


Ja för nu går jag all in! Denna ridstil har gång på gång visat sig vara det rätta för mig och min ponny. Och nu kommer jag med stolthet kalla mig för western ryttare, jag är såklart nybörjare. Innan när jag började tänka om, så har jag smakat på akademiskt, western och haft klassiskt lite i bakhuvudet. Men western handlar om så mycket mer än bara ridning, jag ser nu till hur Diva är byggd att ridas. Det är så jäkla skönt att äntligen släppa denna höga ohållbara hållning för min häst. Om man faktiskt sätter sig ner och tittar på sin häst så ser man att det faktiskt inte är många hästar som är byggda för att gå så. Diva är en av dom. Helt plötsligt så behövs det så lite för att få henne att gå i form och hitta sin rytm. Inte som innan då vi kämpade imot varandra hela tiden, jag i hopp om att hon någon gång skulle falla in i mängden där alla ska gå. Men min häst är sin egen! Vi säger ju alltid att vi människor är olika, och att det är ok. Varför är det helt plötsligt inte ok då att hästarna är olika och inte passar för allt. Och just där ser man på Western hur rätt det känns. För åker man på en wetserntävling så finns det allt från nordsvenskar till quarter. Och så går nordsvensken och kickar ass rent ut sagt. Varför, jo för alla hästar passar in på en western tävling. För där går hästen i sin egna form. Åker man på en dressyrtävling vad ser vi då? Jo halvblod och någon enstaka korsning halvblod/fullblod typ. Jaja någon gång sticker en duktig ryttare ut och kommer med en förvuxen ponny, men vad händer då? Jo alla tittar ut denna tuffa ryttare och dömer henne utifrån vad hon har för häst... Jag därimot tycker det är skittufft att våga sig ut med sin häst som skiljer sig från mängden(inte för att jag skulle våga). Men varför finns det inte fler hästar som sticker ut på en dressyrtävling?

För mig och Diva så känns det verkligen som om vi har hittat rätt. Och det är så jäkla skönt att äntligen slippa prestationen över att min häst aldrig gick så bra i den klassiska dressyren, för nu vet jag varför.

1 kommentar:

  1. grattis ellan! va roligt, jag blev jatteglad av att lasa de har inlagget - de ar kul att du brinner sa for de & jag ar glad att du har hittat ratt!! :D jag maste komma o se er snart.

    SvaraRadera