Inte alltid lätt

När man är en bonnaunge som Emilia så får man helt enkelt gilla läget ibland. Mamma o pappa ska bara.... Det är orden som ofta används när djuren ska fixas med. Ofta går hon och pysslar med sitt, äter hästmat( som mamma sedan får berätta att råttorna kissar i så hon spottar ut lite av det), tittar på allt bajs och identifierar vems bajs det är - mamma, muuu bajs - mamma iiiigghh bajs=hästbajs, osv. Sen är också kaninburen rätt trevlig där inne sitter hon med ninnis och delar maten så glatt medan mamma släpper in hästarna.... Sen är det dom tillfällena då man vet att det vi ska göra kommer att ta lite tid. Tex när vi skulle flytta grisar, då sitter hon så snällt på ett spann med en glass och tittar på medans mamma och pappa halvskriker i kaoset om hur grisarna ska gå. Eller den gången vi skulle skilja ur lamm som var tunga nog för att lastas på kräkvagnen iväg för slakt. Då sätter vi henne på en halmbal med lite mariekex i famnen, och där sitter hon så glatt och tittar på. jag tror faktiskt att hon tycker det är rätt underhållande när mamma och pappa vimsar runt bland djuren i det kaos som det ofta är.